waste of space

Jag tror jag går sönder.
gråten och ångesten har kommit ifatt mig nu,
kommer över mig som ett regnmoln när
jag sitter på golvet och rensar i lådor,
kläder och jag brister när jag går igenom vilka
trosor jag ska spara och slänga, hur ska jag klara detta,
går igenom resterna av det liv som varit ditt och mitt
och jag lämnar detta nu, jag lämnar dig här och det
gör ondare än någonsin förut.
Det spelar ingen roll vilka trosor jag har på mig
när du ändå inte vill ha mig,
men nu vill du ha mig,
och jag åker.
Inte menad för några andra ögon än dina.
Ser mig själv där på piren, räknar ner dagar nu
nästan timmar till undergången,
förstår inte hur jag ens ska kunna gå upprätt
kanske viker mig dubbel där,
vägrar lämna dig, din hud, dina läppar
och alla våra minnen på en blåsig pir
en Januaridag, förstår inte hur jag ska
klara att ta steget.