waste of space

Jag kan inte sova när din varma hud inte
är millimetrar härifrån,
jag behöver allt du är här med mig
nu nu nu.
Det är alltid så mycket med dig,
så starka känslor och det är väl det
de kallar passion,
nu är du under min hud igen, revbensburen
bortfrätt men den här gången är jag nog
inte rädd. Kanske är det hur dina armar känns
när de håller mig ömt och hårt på samma gång,
kanske dina händer runt mitt huvud eller
sättet jag räknar ner dagarna tills du kommer tillbaka.
När jag går sönder och du  bara
håller om mig tills det går över.
Under min hud nu igen,
innanför buren och huvudet
och inga ord göms under tungan mer.
Jag vill inte vara rädd.