waste of space

Tyst.
Bara våra andetag, biter mig i läppen, kniper ihop ögonen, vill inte gråta.
Blickar som möts, trevande i mörkret, jag ser fast dom inte syns.
Glittrande ögonfransar i månljuset, egentligen är det en gatlykta.
Samma gatlykta sticker mig i ögonen.
Det känns lite som ett järnband runt min bröstkorg, hårt åtdraget,
jag gör inget, kan inte göra nåt, kan inte säga något
VILL BARA SKRIKA RUSKA OM GÖRA SKILLNAD GÖRA NÅGOT.
Allt är tyst.